Min förhoppning inför årets lopp var att springa under tre timmar. Ifjol vann jag på 3:08 men var då väldigt missnöjd med andra varvet då benen inte ville springa så långt. Det kändes ok innan start så planen var att springa runt 1:26 på första varvet, och därmed ge mig chansen att nå de tre timmarna.
I starten hängde jag med killen som stack iväg i täten. Första kilometern gick på 3:30 vilket var på tok för snabbt. Då han inte verkade ha några planer på att sakta ner farten så fick jag göra det istället. Jag tuffade på i 4-min tempo och det kändes bra fram till 10 km. Sen fick jag känningar av håll. Efter 15 blev det lite bättre och det gick i alla fall någorlunda till varvningen på 1:26:30. Sen när jag skulle ut på andra så var det bly i benen. Benen hade tagit för mycket stryk i utförslöpningarna strax innan varvningen. Jag har inte tränat något på hårt underlag över huvud taget sen i vintras så det var kanske inte så konstigt. Det var exakt samma scenario som förra året. Till slut kom jag stapplandes i mål på tiden 3:05:59 vilket åtminstone var något bättre än året innan då jag vann, men tyvärr ganska långt ifrån de tre timmar jag hoppats på.
 |
| Inte så mycket till steg! |
Direkt efter målgång så tyckte jag att jag åter disponerat loppet fel då jag tappade så mycket på andra varvet. Är dock inte lika säker på det längre. Problemet är nog snarare att benen inte är tränade för hårt underlag. Visst var det en skogsmara men det var mestadels väg och speciellt utförslöporna var på väg med hårt underlag. Nej, det får bli att hålla sig till väglöst land framöver.
